Det finns flera varianter av berättelsen, sagan, skrönan om den heliga Ragnhild, om Sankt Ragnhild, som hon språkligt felaktigt kallas i stället för det mer korrekta Sankta Ragnhild. Alla versioner handlar om en ung flicka (ibland novis vid det nunnekloster som aldrig funnits i Söderköping) som under en promenad på Ramunderberget (Ramshäll hette det förr,  eller annars var det på Borgberget där fornborgen finns) blir bergtagen (gravid) med en jätte, ett troll, en hjälte, en viking, en person eller varelse ibland kallad Ramunder.

För detta skall hon när hon kommer åter (eller hittats av sin unge älskare, räddats från fångenskapen) straffas genom att brännas levande på ett bål på stadens torg. Hon ber dock till Gud som släcker bålet genom att ett vattendrag  strömmar fram och översvämmar staden. Borgarna ber henne be Gud flytta vattnet till utanför staden, vilket hon ordnar, varvid Ragnillebäcken/diket uppstår.

Senare kallad Ragnhilds-bäcken (känd i skrift sedan slutet av 1300-talet) som under lång tid förser staden med friskt vatten året runt och som 1719 blir godkänd som hälsokälla av livsmedikusen i Östergötland Magnus Gabriel von Block. Sedermera uppstår där kuranstalten Söderköpings brunn.

Ragnhild blir därmed ett lokalt skyddshelgon.

I Södertälje finns ett helgon med samma namn Sankta Ragnhild, drottning till en av Sveriges kungar vid namn Inge.